Vilken härlig förmiddag...trots det osäkra vädret packade vi vagnen full noch begav oss till skogen med barngruppen för att grilla hamburgare och leta efter troll......

Troll tänker ni..."fniss"...det är nämligen så att vi har ett litet trollprojekt på jobbet i vår barngrupp och nu var det dags och se om våra troll fanns någon stanns i skogen.

Barnen i gruppen är så härligt tacksamma att hitta på upptåg med, fastän de äldsta barnen måste ha bekräftat att det inte är på riktigt så är de snabba på att leka med när man svarar...

-Jag vet, men vi lossas.

Sagt och gjort...vi begav oss iväg på trolljakt och med oss tillbaka hade vi tre små troll som fick flytta in i en korg på förskolan.

Vilken mysig förmiddag, sagosamling, trolljakt och grillning av hamburgare. Det är sådanna här dagar som man känner att man trivs och njuter på sitt jobb även om  vissa dagar kan kännas sååååå tunga!

..................................................
................................................

Den här dagen tänkte jag bjuda på en lo om min "Ormfobi" som jag gjorde till CC på svensk scrapbooking.

Utmaningen gick ut på att man skulle hitta en lo i galleriet som man ville lifta. Jag valde att lifta TinaStinas underbara lo "Gamla vänner"

http://tinastinasscrap.blogspot.com/2008/10/frgboost.html (länk till hennes lo).

Så här blev min lo:

Kortet är taget på terrariumet på Kolmården, dock på tryckt avstånd d.v.s genom glaset.

Jag kommer ihåg en gång när min dotter som på den tiden var ca 3 år var med mig på husdjursmässan.

Hela mässan kryllade av små söta djur...men tror ni att Moa ville klappa?

Icke sa nicke, vart vi en gick så vågade hon inte.

Helt plötsligt kommer vi fram till en folksamling, Moa tränger sig emellan, nyfiken som hon är...och innan jag kommer fram så har Moa hunnit igenom folksamlingen och står och klappar ett djur.

Gissa vilket?

En stor vit orm!

Men hon såg så lycklig ut, jag vet en annan  som var mindre lycklig och log med ett konstlagt leende..inte panikslagen här inte.

Jag har så länge jag kommer ihåg varit rädd för ormar, men numera så behärskar jag det. Men jag skulle aldrig gå i närheten.

Jag tror att min ormfobi kommer från en händelse när jag var liten, omkring 3-4 år. Jag minns att jag och mina föräldrar är på väg ned för en stentrappa vid ngn kyrka, när plötsligt min mamma skriker till!!!

På hela trappan så låg det små ormbebisar och solade sig, lojja i solen men min mamma fick panik och skrek......Usch ja!

Jag säger bara en sak ....ORMAR ÄR LÄSKIGA!